Självporträtt

Efter många idéer och tankar kom jag tillslut fram till att jag ville para ihop två bilder till något som liknar en diptyk. Mitt mål med detta självporträtt var att få fram en känsla som jag tycker stämmer in på mig. Ambivalens. Till en början tänkte jag använda rörande/suddiga människor i bilden, men efter att jag testat det kände jag att det blev snett och vint och skulle lätt kunna tolkas på det sättet jag inte ville. Jag satte istället ihop natur med inomhus och avsiktligt vinklade jag huvudriktningen på på mitt ansikte så det skulle se ut som att jag kollar ut och längtar eller kollar in och längtar. Gräset är ju alltid grönare på andra sidan stängslet. Jag har valt att inte ha ögonkontakt med kameran i någon bild för att stärka den känsla av ambivalens.

Jag har jobbat mycket med ljuset också, även i samband med hur ljuset kommer in i ena bilden och sedan in i den andra bilden, för att få ett samband med bilderna. Utomhusbilden har jag försökt att tona ner litegrann och göra den lite röd för att passa ihop med färgskalan i inomhusbilden.

I denna bild har jag haft väldigt  bländare